lördag 17 november 2012

Världsprematur dagen!!!

Idag den 17 november firas prematurdagen världen över. Då båda våra älsklingar är just det så vill jag uppmärksamma det lite. Ingen vet varför jag födde prematurt någon av gångerna men det gör inte så mycket då allt har gått bra som tur väl är. Kunde gått betydligt värre och vi har haft en enorm tur!

Sonen föddes i augusti 2007 i v 24+0 och några timmar gammal flögs han med helikopter från Karlskrona till Lund. En resa på ca 20 mil och kvar på förlossningen stod jag och sambon tillsammans med en sköterska och såg helikoptern försvinna i natten. Sedan tog det ca 6 timmar innan vi kom ner till Lund och fick träffa prinsen igen. Så kvällen den 5 augusti startade vår första prematurresa. En resa som var som en bergochdalbana och innehöll både glädje, oro, skratt och tårar och vi fick möta ord coh saker vi aldrig hört talas om eller trodde vi skulle möta i samband med vårt barn. Respirator, hjärnblödning, ventriklar, cpap, ductus, saturation, maskiner som larma, ultraljud på huvud och hjärta, ljumskbråck, sondmatning, kuvös, ambulanstransporter, värmemadrass, solning, operation, ROP-undersökningar, laserbehandling på ögonen, massa infarter och massa olika mediciner, provtagningar, familjerum, permission, hemgång, återbesök och utskrivning. Det är några av de saker vi mötte och lärde oss under de 16,5 vecka vi låg på Neo med Ludde. En liten kille som vägde 685 gram och som var nere på 658 gram som minst och var 33 cm lång. Idag är han en pigg 5-åring som springer runt och är så fin<3

För 2 månader sen utökades vår familj med en ny medlem. En liten flicka som föddes i v. 35+3 och vägde 2155 gram och var 45 cm lång. Denna gången var det inte alls så jobbigt. Hon var ju dels mycket större än brorsan samt att vi visste lite om neonatal och vi kände ju även igen de flesta i personalen på avdelningen och de kände igen oss och det enda lillasyster behövde var lite sondning i ca 2 veckors tid. Vårdtiden med lillasyster slutade på 3 veckor varav 2 var med hemsjukvård.

Bjuder på några bilder på våra älsklingar och en på min nagel som pryds med prematurbandet dagen till ära<3
Ludvig ca 1 dygn gammal
 
Milla ca 1 dygn gammal

Ludvig & Milla den 12/10 2012 <3
Jag och en väldigt liten Ludvig ca 2,5 vecka gammal.
Prematurbandet med den lilla lilla foten.
Några år efter att Ludde föddes kom det en bok som så klockrent beskrev tiden på neonatal. Kände så väl igen mig i texterna när jag läste och alla känslorna kom tillbaka till mig igen. Nedan följer ett litet stycke ur boken Våga älska? av Tina Wiman.

Hur ska jag kunna älska dig när jag inte vet hur allt ska bli,
när jag inte ens vet om du kommer få leva?
Du skrynklar ihop ditt lilla ansikte och skriker i respiratorn,
 men det hörs inga ljud. 
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar